Litteraturarbetets möjligheter! Igår var jag på en föreläsning med Karin Jönsson på Malmö högskola. Hon berättade om sin forskning om barns läsning. Hon har intresserat sig för hur de vuxna kan hjälpa barn att bli bättre läsare. Karin Jönsson har framförallt inriktat sig på barnens förståelse av texten, konsten att komma in i bokens värld! Hon är lärare på lågstadiet och har studerat sin egen klass från förskoleklass upp till trean. Karin menar att vägen till förståelse av en berättelse sker bäst om man delar den med andra. När man möts och delar en läsupplevelse blir läsningen bättre och mer meningsfull.
I Karins klass har skönlitteraturen haft stort utrymme. (Hon tycker att man förbisett de yngre åldrarnas förmåga till förståelse och upplevelse av en berättelse och alltförmycket fokuserat på läsinlärning.) Mycket tid har ägnats åt högläsning och efterföljande diskussioner. Under högläsningen har hon också hjälpt barnen på traven med lässtrategier, tex genom att då och då kommentera texten på ett sådant sätt att barnen distanserar sig och reflekterar. Utan att för den skull bryta magin! Barnen har också läst på egen hand och efter varje läsning skrivit i sina läsloggböcker. Detta har eleverna använt sig av senare i gruppdiskussion. På det viset har alla hunnit tänka, skriva, och då kan alla komma till tals under diskussionen. Eleverna berättar om "sina egna" böcker i klassen och öppnar på så sätt dörren till boken för klasskompisarna. I denna läsargemenskap frodas läsintresset och totalt får barnen dela över hundra läsupplevelser, (25 barn läser 4 böcker var och berättar om dessa!)
Några intressanta reflektioner från Karins föreläsning:
- Att kunna pejla läget, läsa av ett sammanhang i verkliga livet, är detsamma som man gör med en berättelse. Man rör sig in och ut i textvärlden, distanserar sig för att kunna dra slutsatser, referera till egna erfarenheter och förutse händelseförlopp. (Man läser ju vidare för att se om det blir så som man tänkt eller...?) Att göra det i litteraturen är bästa sättet att träna upp denna förmåga!
- 15 minuter är för lite för att komma in i textvärlden!
- Är barnen livliga under högläsningen, sitter inte stilla? Karin menar att små barn ofta engagerar sig på ett utrycksfullt sätt. Om man läser om någon som är förlamad så måste några barn "vara förlamade" när de lyssnar. Karin gjorde liknelsen med teater för barn, där de ofta ingriper och och talar om för skådespelarna vad som håller på att hända.
- Vuxenläsning och barnläsning. Som vuxen har man kanske tänkt att en viss bok ska väcka en särskild känsla, tex medkänsla, empati, medan barnen kanske fokuserar på något annat, det kan bero på just sättet att läsa, små barn är deltagare i fiktionen (berättelsen) identifierar sig och engagerar sig spontant, uttrycksfullt och direkt. När perspektivet ändras kan barnen också byta perspektiv. Man kan vara både mobbare och mobboffer tex, just i stunden "spelar man upp" det som man läser eller hör.
- Två framgångsfaktorer för litterturarbetet: Bygga lässtrategier, Bearbeta litteraturen!
Avhandlingen (boken) finns på skolbiblioteket! Det kommer fler föreläsningar så håll utkik efter Karin Jönsson. Föreläsningen gav mig mycket, nya infallsvinklar. Jordnära forskning, vetenskapligt betraktad skolvardag av erfaren och insatt lågstadielärare som verkligen vet vad hon pratar om. Missa inte att lära dig mer om Litteraturarbetets möjligheter .
Mer info här:
http://www.mah.se/templates/ExternalNews____55487.aspx
http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A2000000037gk&typ=art
0 kommentarer:
Skicka en kommentar